Varför lätta sitt hjärta?

Nu tänker jag gå och lägga mig under täcket och gråta mig till sömns.
Sällan har en dag varit så fel. Allting har gått fel, fel, fel.
Det började redan imorse, jag försov mig och jag hade så ont i magen att jag mådde illa.
Man är glömd.
Sen lyckades jag störa mig på verkligen allt och alla. Den ena bettede sig konstigt och avståndstagande, den andra ignorerade helt och den tredje var bara så där jobbig och frågivs som bara den kan.
Något höll mig dock över ytan denna dag, det var Joanna och tanken på att jag skulle få gå på bio med två vänner ikväll.
Efter skolan åkte jag och Joanna till Begvik för att hitta en specifik film, Pretty Woman. Just den filmen fanns i endast ett ex. på hela Bergvik och just det exemplaret fick vi tag på. Väl var ju det. Sen stressade jag hem för att laga mat åt min familj och sedan skulle jag kasta mig på bussen igen och gå på bio. Tyvärr blev det ingen bio och jag blev riktigt ledsen och besviken. Jag hade talat om vilken tid bion skulle gå men mina vänner hade inte lyssnat.
För första gången i mitt liv så valde jag att faktiskt tala om att jag blev ledsen och besviken.
Nu vet jag varför jag alltid har varit sådan som person och inte sagt något om min besvikelse, utan har gått med allt inom mig tills ballongen spruckigt.
Man tjänar tydligen ingenting på att berätta hur man känner. Allt blev istället mitt fel. Jag som bara öppnade mitt hjärta, för första och sista gången.
Det var inte jag som inte lyssnade, det var inte jag som lämnade någon ensam på nöjes, det var inte jag som bangade denna gången och det var inte jag som bangade någon gång innan det. Det var inte jag.
Jag vill inte bråka.
Men jag anser att jag har en grund till att vara ledsen, besviken och kanske till och med lite arg. Jag förstår inte varför andra har det? Vad är det jag har gjort? Berättat vad jag känner. Ja, förlåt. Jag ska aldrig göra det igen. Jag lovar. Det är bättre att gråta sig till sömns flera nätter istället för att berätta hur man känner. Det mår alla andra bra av.

Skvaller sprider sig fort. Hör bådas sidor innan DU tar ställning. Jag har gjort det misstaget flera gånger, det vet jag. Men jag har lärt mig av det. Jag ska inte bli arg, ledsen, besviken, sur på någon annan på grund av det jag hört från ytterligare någon annan.

Det här är inte smutskastning eller någon annan skit. Jag vill bara lätta mitt hjärta, vilket jag flertalet gånger har nämnt i detta inlägget att jag inte ska göra igen. Förlåt. Men nu var det sista gången.

Hoppas ni kanske förstår och att det går att lösa. Jag vet inte.

Fan ta allt.
Inget att vinna och allt att förlora.

Kommentarer
Postat av: Ida

Är jag "den ena"?

Postat av: Angelica

Är jag "den andra"?

2007-02-14 @ 12:49:54
URL: http://angelica1987.blogg.se
Postat av: Joanna

Är jag "Joanna"?

2007-02-14 @ 13:40:29
Postat av: Anna

Ida: Näe, det är bara min Pumba. :D

Angelica: Nej, varken den ena, andra eller den tredje.
Båda ni två är underbara och jag gillar er massor, jämt! Jag hade bara en dålig dag igår.

Joanna: Hmm, jag vet inte. Jag är inte säker. Kanske.

2007-02-14 @ 14:27:23
URL: http://annimoll.blogg.se
Postat av: Ida

Nej, men jag var ju lite "off" igår...men vilken tur då!:)

2007-02-14 @ 16:09:06
URL: http://jazzflicka.blogg.se
Postat av: Angelica

Jag tycker mycket om dig, Anna Moll. Du är mitt troll.

2007-02-14 @ 17:15:57
URL: http://angelica1987.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Ditt namn eller alias:
Kom ihåg mig?

E-postadress (Det är bara jag som ser den):

Blogg eller hemsida? Skriv adressen här:

kommentarer:

Trackback