.

Japp. Det blir en paus i bloggandet igen.. Ingen fär direkt överraskad tror jag. 

Marcus har fått för sig att jag är väldigt beroende av Facebook och diverse andra sociala medier och därför har jag utmanats till en paus på tre dygn. Vrång som jag är måste jag ju överbevisa honom och efter mer än ett dygn utan alla dessa internetsidor känner jag inget sug av att logga in även om jag vet att det är det första jag kommer göra när dess 72 timmar är över. :)

Hjälp vad tiden går fort, ibland känns det inte som att jag hänger med riktigt. Fast det är i och för sig ganska skönt det med. Jag har inte tråkigt en enda dag, fyller dem med jobb, utvecklingssamtal (det kanske går under kategorin jobb iofs) och trevligt sällskap. Umgås mycket mycket Marcus och hans son Jacob och trivs med livet. Det är mycket som händer och gott om känslor i omlopp inom mig. Känner mig väldigt trygg och nöjd med situationen som den är och överraskar mig själv med att känna så.

Har flyttat ut ur lägenheten och in i huset i Segerstad, vi körde det sista i helgen och flyttstädade igår. Nu är det bara avfrostning av frysen kvar sen lämnar jag över nycklarna. Att jag återvänder dit igen känns väldigt långt borta, lite separationsångest men ändå inte. Tack för dessa år Länsmansgatan.

Ikväll ska Sverige vinna VM-guld. Marcus står vid spisen och lagar finmat medan jag ligger i soffan och laddar. Mannen i köket och kvinnan framför TVn, så ser det ut här. Det är även han som städar och tvättar, jag behöver inte göra så mycket mer än finnas till, men snart är det nog slut på den lyxen.

Nu kör vi snart! Kämpa Sverige. Tack och hej!

Jag är så glad i hela kroppen så jag knappt vet vart jag ska ta vägen. En väldigt ny känsla och jag älskar den.

Klockan är 05.02 och jag är uppe utan problem, ska åka till jobbet en timme tidigare idag för att göra ett litet stopp på vägen. Totalt dum i huvudet men vad fan gör det när det betyder att man kan få krypa ner bredvid någon man tycker om och starta om morgonen på nytt igen.

Vaknade upp till ett vintervitt, nåja nästan, Karlstad idag. Det stämmer det där som min "systerson" i Ensamhetens kollektiv skrev i en låt en gång: Det snöar som fan i April, medan våren står still. Han vet vad han pratar om Daniel.
Värmen ska tydligen vara på intåg men just idag känns den trösten klen. Såg fram emot en härlig promenad med Josephine och Melker idag men nu blir den nog inte riktigt lika härlig. Sällskapet kan man dock inte klaga på.

Jag träffade mina nya kollegor igår och känner mig aningens besviken. Dem var inte alls som jag hade trott. Det verkar dock som om jag och den ena tjejen, hon som ersätter Martina och kommer ha F-1:an med mig, kan funka ganska bra ihop. Helst vill jag ha tillbaka Martina eller Christina men det är omöjligt.

Får ångest när jag tänker på hur mycket jobb jag har framför mig. Nationella prov i matte med treorna, diagnoser i matte samt svenska med F-klassen, utvecklingssamtal med numera 25, istället för 10 ungar. Jag kommer få bo på jobbet framöver.

Men nu ska jag sluta gnälla över jobb och tänka på att det är helg. En välbehövlig sådan. Städ, tvätt, promenad och hockey står på schemat. Go Skellefteå!

Blogg comebacken gick sådär kan jag lätt konstatera. Men det beror inte på att jag inte vill blogga utan på att jag har så jäkla mycket att göra på jobbet. Sjuka kollegor, nya vikarier, nationella prov och arbetsbördor utöver det jag redan innan hade. Jag är slut som människa när jag kommer hem.

Denna vecka har jag dock fått lite ny energi, solen skiner och idag tog jag på mig skinnjackan till jobbet. Jag älskar känslan av att våren kommer. Visserligen är jag en människa som alltid brukar bli lite deppig på våren men just nu finns det inget som kan sätta stopp för mig. Jag verkligen älskar jobbet, det är så himla kul. Det enda tråkiga är att min fantastiska kollega Martina, som varit vikarie hos oss i 7 veckor ska sluta. Jag gråter bara av tanken, jag har funnit en vän i henne och kommer sakna henne otroligt mycket. På måndag får jag två (!!!) nya kollegor (vikarier) och tanken på det ger mig ångest men det kanske blir minst lika bra som med Martina. Tre tjejer i ungefär samma ålder i ett arbetslag - kan bli succé!

Nu blir det kissrunda men kottarna och sen ett försök till att sova. Sova blir nog svårt ikväll då jag är så fylld av känslor att jag skulle kunna sprängas samt springa ett maratonlopp - två gånger om typ. Gillar den här känslan och hoppas den får stanna.

Jag tänker på min pappa nästan varje dag. Jag ser hans ansikte framför mig och jag saknar honom. Jag tänker på hur allt kommer känns den 16/8 i år. Då har det gått 365 dagar, ett helt år. Trots att det är ganska långt kvar tills dess går mycket av min ork åt till att bygga upp energi inför denna dag. Jag borde inte tänka så långt fram egentligen, framförallt inte eftersom det känns så jobbigt. Men jag kan inte låta bli. Jag är sådan som person, jag måste förbereda mig.

Jag kan inte fatta att det har gått så lång tid sen jag sist såg honom. Min fina, fantastiska pappa. Jag kan inte heller fatta att jag har utvecklats så mycket som person under den här tiden. Att jag har skaffat hund, flyttat till ny lägenheten, skaffat nya vänner, varit jätteglad och jätteledsen, firat ett SM-GULD, blivit bra (eller ja, bättre i alla fall) på matte osv. Och vad jag absolut inte kan fatta är att livet går vidare. Men det gör det och det är jag glad för. Jag älskar livet samtidigt som jag hatar det ibland men jag vill absolut inte byta bort det.

Jag saknar dig finaste, bästa pappa. Jag älskar dig flera miljoner gånger runt jorden och tillbaka igen.

Jag har blivit sämst på att blogga igen. Men jag skyller på vädret. Jag sitter hellre ute än inne vid datorn. Datorn som förövrigt pajjade i fredags. Den har krånglat lite ett tag och i fredagsmorse fick jag vad jag trodde var virus. Men virusprogrammet hittar inget trots diverse sökningar och annat. Nu funkar i alla fall inte internet och det går göörsegt. Jag blev förbannade och gick och köpte en ny dator.

Jag är teknikhandikappad och kan inget om datorer, det var alltid pappa som hjälpte mig. Så mitt enda alternativ, om jag inte ville vara utan internet länge (och vem fan vill det) var att köpa en ny dator. Nu har jag dock botat lite av min datorhandikapphet och fixat virusprogram och sådant på den nya. Lite har jag i alla fall lärt mig. Senare i veckan ska jag ta tag i den gamla och se om jag, trots mitt handikapp lyckas ominstallera hela datorn. Ger mig själv en klapp på axeln och önskar mig lycka till.

Det fina vädret och det goda humöret har gjort att bloggandet verkligen har bortprioriterats. Mycket har hänt sen sist. Jag har blivit godkänd på tentan, som jag inte pluggade ett dugg på - grymt nöjd! Färjestad har vunnit SM-GULD och det var några av de bästa dagarna på länge, ren och skär lycka. Det var i torsdags, för en vecka sedan, och självklart var jag på plats. Efteråt firade vi på Score och utanför Scandic Winn där spelarna var. Några spelare, däribland kung Nygga kom ut på balkongen och härjade med oss. Sjukt kul. Dagen efter var jag dock riktigt trött, men bara två timmars sömn i kroppen och sen skola och redovisning på det.

På fredagen firades det på torget, jag avslutade dagen med middag på Frost och myskväll, sov gott och var taggad för en ny firardag på lördagen när jag vaknade. Tog en två timmars lång promenad på morgonen, innan frukost och sedan hängde jag bara hemma. Städade lite och taggade för party. Började hos Rebecka och drack några drinkar, vidare till Blå för dom godaste twisted mojito jag duckit. Dit ska jag igen, dels för drinken och dels för att bartendern var så sjukt snygg. Dom andra blev kvar på Blå och jag gick till Score för att träffa Marre och Olle. Fastnade där och när dom tillslut stängde blev det efterfest till klockan 05.30 typ. Herman var gött sliten dagen därpå, för han fick också vara med på efterfest. Goaste grisen. Sjukt värd kväll i alla fall.

Veckan har sedan sprungit förbi. Har hängt mycket med mamma och har solat en del. Grymt bra väder nu. Ikväll kommer Järngänget hit på middag och jag ska börja med maten nu. Jag längtar tills dom kommer. Världens bästa tjejgäng! Imorgon bär det av till Gnestad och på lördag blir det Stockholm och 90-årspartaj! Hörs!