Trötter
Nu är jag trött. I normal tid. Det känns skönt. Ska ta och bädda rent i sägen nu och sen krypa ner. GOD NATT!
Dagens antal steg: 14 969.
Man blir aldrig för gammal för bajshumor
Följande är ett utdrag ur en sms-konversation mellan någon jag valt att kalla XX och någon jag valt kalla för XY. Som jag brukar säga - man blir aldrig för gammal för bajshumor.
Från XX till XY 2008-01-30 09:46:40
Hej Bajstydarn!
Jag sket en gyllenbrun bajskorv och en svart. I samma omgång! Vad betyder det?
Från XY till XX 2008-01-30 10:26:08
Haha. Jag skulle gissa på följande. Om den svarta kom först så var den en lite äldre bajs, som är kvar sen igår eller i förrgår. Den gyllenbruna tippar jag på är lite mer dagsfärsk. Skulle dom nu istället kommit i omvänd ordning blir det genast mycket svårare, men kanske åt du mat igår eller någon annan dag som framkallar gyllenbruna bajsar och efter det åt du mat som ger svart bajs. Detta är mina tolkningar. Hoppas du blir lite klockare. /Bullen genom Bajstydarn.
Från XX till XY 2008-01-30 10:57:43
Haha. Jag kämpar förtvivlat med att hålla skrattet inne då jag står och tränger mig med fem norrmän i ett rökbås. Faktum är att jag håller mig så pass mycket för skratt att jag fruktar en spontanproduktion av gyllenbrunt/svart bajs i trosan. Mycket bra analyserat.
(Jag får väl redan nu be om ursäkt om någon inte gillar den här typen av humor. Själv tycker jag att det är roande. Ganska så väldigt roande faktiskt. Precis min typ av dåliga humor.)
Tips på otroligt god maträtt
I övrigt orkar jag inte blogga mer, har noll ork eller lust. Eller jo både ork och lust finns nog egentligen, men jag är inne i en sådan period att händerna bara fryser på tangenterna.
Gårdagens antal steg: 8 567.
Dagens antal steg: 0 (glömde stegräknare hemma när jag var på stan och har inte gått någon promenad idag.)
EDIT: Glömde länka. Det är fixat nu. Tack Carro för att du gjorde mig uppmärksam.
Omvandla träning till steg
Ett stycke hackat msn
Idag har jag väldigt ont i min bakdel. De där sadlarna på spinning cyklarna är inte direkt skapta för mitt ass, inte någon annans heller för den delen. Men i övrigt känner jag mig precis som jag alltid brukar i kroppen, pigg och fräsch och inte ont. Kanske inte är så otränad trots allt. Wiieeehaaa!
Musikaliska Scrubs
Nu har det hänt
Dagens antal steg: 8 060 + 45 minuters spinning. (!!!)
Andra Avenyn och mat
Gårdagens antal steg: 5 442. (Pga spökande benhinnor fick det bli en kortare promenad igår)
Luktar jag illa?
I alla fall, skitsamma om jag luktar illa. Ikväll har det varit kul. Nu ska jag äta delikatessyoghurt och sen blir det sova av. Gott gott. God natt.
Dagens antal steg: 19 544 + två timmars intensiv das på Nöjesfabriken (men dit följde inte stegräknare med).
Fredagkväll
Efter en hektiskt dag har jag nu äntligen landat i min säng, ligger under en fil med kuddarbakom ryggen, glor på lets dance och äter en otroligt god yoghurt som jag köpte idag. Delikatess-yoghurt Jordgubb heter den och smakar ljuvligt. Just nu njuts den som en typ av dessert i dessertglas.
Dagens antal steg: 18 615.
Bra dag
Sen åkte jag hem och umgicks med väldens bästa Sofie. Hon skulle baka en kladdkaka åt sin mor och jag hjälpte till - vilket betyder att jag åt upp resterna av smeten. Sen bar det av hem till Kornelia. Hon, jag och Natalié skulle gå på hockey. Fick ett sånt sug efter hockey häromdan att jag tiggde till mig lite biljetter av Fredda så jag kunde ta med mig mina vänner. Stort tack till Fredda!
Gårdagens överraskning: Klacken sjöng, trots att inte klackledare eller den stora drivande kärnan var där, inte jättebra, inte mycket, men dom sjöng.
Gårdagens antal steg: 13 848.
Kallt, kallt
Winnerbäck och Miss Li
Dagens antal steg: 10 308
Hemma från Oslo
Jag gjorde i alla fall ett väldigt oväntat inköp under Oslo-dagarna. Köpte mig en väldigt fin klänning som jag tänkte ha på bröllopet i sommar. Jag är nöjd. Den hade kostat 1999 NOK, men var nedsänkt till 500 NOK vilket blir 597,59 SEK. Ett kap enligt mig. Bjuder på en bild på klänningen och bilden på den bästa presenten ever, som förövrigt är ett fotomontage på Kornelia och en kille som hon tycker är superdupersnygg. Snyggingen är för övrigt suddig i ansiktet, av den anledningen att jag inte vill lägga ut en bild på honom i min blogg och så att man inte så lätt ska känna igen honom. De som vet vem har är de vet, ni andra behöver inte veta.
Live from Norway
Nej nu blir det nog frukost, sen lite ihop plockning och sist men inte minst hemfärd, även om jag känner att jag skulle kunna stanna här i en evighet. Tack och bock för mig.
God natt
Önska mig lycka till och ha en trevlig helg. Det ska jag ha hos bästa Kornelia. Hon, jag och Malin ska äga Oslo i helgen. (nördigaste uttrycket någonsin)
Tack för mig!
Så jävla snygg
Dagens antal steg: 7170 (aj, aj inte 10 000 idag heller. Fy på mig!)
Dagen då fröken Moll kom till världen
Det var en helt vanlig tisdag, datumet var den 10 mars och året var 1987. Hemma i sin villa på Romstad satt familjen Moll-Petterson bestående av Mamma Birgitta - med en bebis i magen, Pappa Per-Olof och fyraåriga dottern Sara. Hela familjen mådde bra och lilla bebisen i magen skulle inte komma förrän om två och en halv månad. Allt var frid och fröjd. Men så händer det plötsligt något i magen på Mamma Birgitta. Det börjar göra ont.
Lilla Sara skulle sova och vrång, liten och ovetandes om vad som pågick, ville hon prompt att mamma skulle sjunga vaggvisa. Mamma Birgitta, med det onda i magen, lade sig på en madrass på golvet bredvid lilla Saras säng och sjöng - ända tills lillan hade somnat. Då fick grannen Arlene komma upp och passa Sara medan Mamma Birgitta och Pappa Per-Olof åkte in till sjukhuset. På sjukhuset fick de träffa farbror doktorn som bestämde att Mamma Birgitta, vars värkar hade avtagit, skulle stanna kvar på sjukhuset, över natten, för observation. Pappa Per-Olof åkte hem till lilla Sara och alla sov dom gott, nåja vissa av dom i alla fall, hela natten.
Dagen därpå var, som ni alla säkert redan räknat ut, onsdagen den 11 mars. Pappa Per-Olof ringde in till Mamma Birgitta på sjukhuset för att höra om hon skulle få komma hem. Men det fick hon inte. Farbror doktorn hade precis beslutat att lilla bebisen skulle få komma ut med akut kejsarsnitt, eftersom dom var rädda att moderkakan skulle lossna. Så akut kejsarsnitt fick det blir och 11.40 såg lilla bebisen sitt första dagsljus. Det var en liten, kort och lätt flicka som kom till världen. Hon vägde 1680 gram och var 39 centimeter lång, kom helt oväntat och utan påtänkta namn och fick därför under sin första tid heta Flickan Petterson.
Lillan var ju som sagt, lite mer än två månade förtidigt född och fick därför första tiden ligga i kuvös. Tanken var att hon skulle vara kvar på sjukhuset tiden ut, men lika ivrig som hon var att komma ut ur mammas mage var hon också att få lämna kuvösen och snart var hon hemma med familjen i villan på Romstad. Snart fick hon också ett namn som storasyster valde, en storasyster som efter en stunds förnekande faktiskt gick med på att hennes lillasyster redan hade kommit till världen "hon skulle ju faktiskt inte komma förrän snön var borta". Saras önskan var att lilla bebisen skulle få heta Anna, efter Saras kompis Anna, och Jonsson efter hennes andra kompis Malin Jonsson. Mamma Birgitta och Pappa Moll gick med på namnet Anna och så fick det bli. Anna Klara Moll.
Tanken var att detta inlägg skulle innehåll minnen från min barndom, men nu kallar pluggandet så minnen det bjuder jag på någon annan dag. Kramar Fröken Petterson.
Fy på mig
Dagens uppskattade antal steg: Ca 4000-5000. (Och jag gick ju dubbelt så många igår, så jag ursäktar mig med mig.)
Sparka på mig, det är helt okej!
Pluggiplugg
Har i alla fall under alla gånger jag kört testet den här veckan blivit godkänd alla gånger utom en. Men jag tänker inte se positivt på det hela då blir jag bara besviken när jag kuggar. Det tåls att sägas en gång till - död åt VOC/MCT tentan.
Ett test på ett svårt svenskt ord (i alla fall enligt mig). Vet ni vad en/ett baldakin är för något? (Nej, ni får inte slå upp!!) Baldakin finns ju inte ens med i rättstavningsfunktionen.
Nej, jag är inte bitter.
Dagens steg och dagens gjort
Antal steg idag: 20 525. (Rekord!! Haha!)
Antal steg idag
Mitt under min promenad, jag hade inte ens gått halva vägen, började det regna. Givetvis. Så jag bestämde mig för att gå hem och helt enkelt nöja med med det antal steg jag fick. Så så fick det bli, blev inte riktigt 10 000 idag men man kan ju inte alltid få som man vill.
Dagens antal steg: 8 956.
Världens bästa present
Tyvärr fastnade jag i mitt fixande så någon promenad har det inte blivit än. Därför ska jag gå ut nu, får se om jag orkar komma upp i 10 000 steg nu när det är så sent, men det ska jag nog fixa. Det är ju ett måste för sjutton.
Pågrund av massa konstiga kommentarer på engelska samt med diverse olika konstiga länkar har jag valt att börja godkänna eventuella kommentarer. Bara så att ni vet.
10 000 steg varje dag
Starten på ta-hand-om-kroppen-grejen har just gått av stapeln. Jag och min vän Malin bestämde nämligen i fredags att vi varje dag, fram till och med februari (för då lär vi ha kommit in i rytmen så att det inte känns som ett tvång), ska gå minst 10 000 steg. Antalet steg ska sedan redovisas på bloggen och alla som vill får vara med - ju fler desto roligare. Lämna en kommentar om du också vill vara med.
Idag gick startskottet i alla fall och med Lars Winnerbäck i lurarna flög både tiden och stegen fram och nu har jag precis kommit in från min promenad. Det känns otroligt skönt, jag glömde dock ta mössa på mig och mina öron är som isbitar och det känns nästan som att jag kommer drabbas av en öroninflammation, men det var det värt. Nu ska jag krypa ner under en filt i sängen, läsa en bok och eventuellt även äta glass, är grymt sugen på ICAs trippel choklad rippel som jag har i frysen.
Dagens antal steg: 10 430.
Ett slitet jag
Slöare än slöast
Tack och hej, leverpastej.
Grammisgalan 2008
You make me happy
Saknar dig hjärtat!
Han är rock 'n' roll
Ami James, från TV6 Miami Ink. Riktigt ruggigt het enligt min mening.
Hej mitt vinterland (del två)
Jag stolt som sjutton i snölyktan - som inte har några ljus i sig än. I skrivandets stund är min käre far och köper marshaller som vi ska sätta i den. Lägg märke till att min syster (24 år) även har inrett med fåtölj, bord, tavla, och toalett.
Hej mitt vinterland
Sitter just nu på min säng, i mitt för engångsskull välstädade rum och tittar ut genom fönstret. På vinterlandet och drivorna av snö och lyssnar på Sofie Zellmani. Jag tvivlar på att man kan må så mycket bättre. Nu ska jag sova och det gott dessutom.
GOD NATT & SOV SÅ GOTT!
Ps. Jag var ute och mätte snön vid fyra idag ungefär (nördigt) och då hade det kommit sex centimeter. När jag kom hem nu så var det dubbelt så mycket snö, med ögat mätt. Jag såg inte första trappsteget och inte sista heller för den delen, det såg ut som en vit kana bara. ds.
Framtiden
Underbara Joanna (aka Cara Mia) fixade en blogg igår och i natt satt jag och styrde upp en design på den. Jag är nöjd och Joanna är nöjd.
Ikväll blir det antigen, alternativ ett - mys eller, alternativ två - jag och Carro samt ungefär åtta Örebroare. Spännande spännande. Vi får se vad kvällen har att ge.
Ytterligare en blogg omgjord
Nu har jag designat om ytterligare en blogg. Den här gången var det bildbloggen Tappade vantars tur. Resultatet ser ni här och själv tycker jag det blev ganska bra. Kanske inte det snyggaste jag har gjort men ändå.
Dock hade jag velat ha rubrik, bild och bildtext centrerade, så att det vita mellanrummet mellan dessa och profildelen inte blev så stort. Men hjärnan bakom tappade vantar var av en annan åsikt och det gäller ju att alltid följa kundens önskemål.
Förvrigt går det inte så bra det där med att ta hand om kroppen. Idag har jag smällt i mig 200 gram choklad och tog bussen till Bergvik istället för att gå. Fy skäms!
Ett löfte, eller mer ett konstaterande
Ibland funderar jag på om jag kanske är världens lataste människa. Jag bara älskar att ligga i sängen under täcket och glo på tv. Jag verkligen avskyr att träna, gå är den enda form av träning som jag gillar och hur kul är det egentligen?
Må hända att jag faktiskt är smal men det kommer jag nog inte få va resten av livet om jag fortsätter såhär. En vacker dag kommer jag vakna och ha gått upp flera kilo. Och jag skulle förtjäna vart enda ett med tanke på hur jag lever. Jag bara äter, äter och äter. Och inte gör jag mig av med det, mer än den naturliga vägen vill säga. Dock går jag ju inte upp ett ynka kilo och har alltid tyckt att då kan jag ju fortsätta. Men det kommer att straffa sig, om inte på utsidan så på insidan. Jag kanske dör i förtid, si sådär vid 25 års ålder.
Nu har jag bestämt mig. 2008 blir året då jag börjar ta hand om min kropp. Jag ska inte sluta äta varken mat, godis eller andra saker som jag nu kan stoppa i mig. Däremot ska jag röra mer på mig. Det kommer både jag och min kropp må bra av.
Och tro nu inte, för allt i världen, att jag tycker att det är fel med några extra kilon, eller att jag är rädd för att gå upp i vikt. Så är det verkligen inte. Det här handlar bara om att jag vill att min kropp ska må bra så att den orkar bära mig resten av livet.
Jaha, så var det sagt. Men bara för att man har sagt en sak måste man hålla det då? Det kommer ju aldrig att gå. Jag hatar ju som sagt att träna.
Gott nytt...
Idag är det den första januari ? dagen då alla pratar nyårslöften och diverse mål med det nya året. Själv har jag inga löften, det enda jag vet att jag vill är att jag under 2008 ska göra någonting med mitt liv. Och så jäkla svårt kan väl inte det vara. Jag vill åka utomlands en sväng, eventuellt även bosätta mig utomlands. Dublin står som punkt ett på där-ska-jag-ha-bott-listan och jag hoppas att det blir av i år. Jag vill se andra delar av världen men jag ska inte sätta upp för stora mål då jag inte vill ge mig av ensam och det verkligen är svårt att hitta någon i min bekantskapskrets som inte har fast jobb och vill följa med. Sen ska jag förmodligen börja utbilda mig till hösten och inleda den nya fasen i mitt liv som riktar in sig på framtiden. Fast jag är av den åsikt att man inte ska sia om framtiden, det är bättre att ta dagarna som de kommer. Men lite mål kan ju inte vara fel att ha.
Något man däremot kan prata om är året som gått och det har varit ett ganska bergochdalbanigt år. Det har verkligen svängigt likt aldrig förr. Men kanske har det också varit ett av de bättre åren. Jag har svårt att bestämma hur bra jag tycker att det har varit. Inte helt fy skam i alla fall. Jag har fått massa nya bekantskaper, bekantskaper som jag tror kan vara i flera år framöver ? förhoppningsvis livet ut. Jag har nog hittat en av mina bästa vänner i år. Kanske fann jag henne redan i slutet på 2006 men det var inte förrän 2007 jag förstod hur lika vi är och hur mycket denna person betyder för mig. Denna vänskap har dock, likt 2007, varit ganska svängig, med mycket åsikter som gått isär och diverse bråk hit och dit, men detta har alltid lösts. Ett år har redan gått. Och du har gjort mig så himla stolt. Du gjorde något som jag faktiskt inte trodde du skulle göra, men det gjorde du. Starkt jobbat hjärtat! Jag har även under det gångna året fått en journalistutbildning, varit i Moskva samt som vanligt sett en massa hockey. Ja listan kan göras lång, men jag orkar inte mer och ingen orkar nog heller läsa mer för så värst intressant är det ju inte.
Nu ska jag tjura för att internet är så segt att jag inte kan se på Andra Avenyn som jag hade tänkt och för att Scrubs inte börjar förrän om ungefär en halvtimme. Annars ska jag njuta av att vara hemma igen. Tack för mig!