.

har jag inte längre någon telefon kvar. Så det går inte att nå mig. Men snart har jag fått samma nummer tillbaka igen.

Jag behöver någon som kan spela in en låt på piano åt mig och min syster. Vi ska sjunga Åsa Jinders Av Längtan Till Dig på ett bröllop i sommar och finner inte bakgrundsmusiken någonstans, därför söker vi nu någon som är duktig på att spela piano och som har möjlighet att spela in detta på något sätt som vi sedan kan ha och repa till, eller någon som kan repa med oss. Hör av dig om du känner dig träffad av denna beskrivning.
Tack och hej!

Yes, då var jag hemma igen då. Känns lite som om det är mitt nya tema på bloggen, att jag är hemma igen och att jag kort berättar vad som hänt under veckan. Men som sagt, nu är jag hemma igen. Trött som sjutton. Gårdagskvällen skulle ha spenderat i sängen var det tänkt, Karlstadgrabbarna åkte hem då dom var lediga idag, så jag och min käre sambo Carolina hade tänkt sova tidigt. Dock slutade det med att vi hamnade inne hos två av Kristinehamnarna - de går numera under namnen Obi-Wan Kenobi och Skorpan, och spelade TVspel till klockan två. Eller ja, spelade och spelade, jag tittade mest på och sov faktiskt. Var måttligt pigg när jag gick upp klockan tjugo över fem i morse, men man får skylla sig själv.

Tidigare på dagen fick vi även oanmält besök av en kollega som slog sig ner på vårat rum och lirade lite gitarr för oss. Han spelade massa Winnerbäck (och annat också) låtar och jag sjöng. Det var en ganska stor stund det - inte ofta jag sjunger inför folk på det där viset. Var hur som helst väldigt mysigt och vi bestämde oss för att starta en duo. Haha, det kan bli spännande.

Nu orkar jag inte blogga mer, ska kolla klart på så ska det låta, sen blir det nog att sova tidigt. Denna veckan har nog varit den bästa hittils faktiskt, det blir liksom bättre och bättre för varje dag. Det är nästan så att man inte vill åka hem.

Idag har vi lilllördag på vandrarhemmet i Töcksfors. Jag har snott Kristinehamns grabbarna datorn en sväng (dom visste för övrigt vem du var Josephine, om du läser detta). Tänkte i alla fall bara meddela att jag lever och att allt är fint här. Vi trivs fortfarande som fisken i vattnet. Och idag fick vi oväntat besök av världens bästa Stina och Malin. Fan va kul det var att ni kom. Tack för det brudar. Synd att ni inte stannade lite längre.

Kram från oss på landet!

Så var man hemma än en gång då. Veckan har flutit på så otroligt snabbt, det är helt sjukt. Ni fattar nog inte vilken fullträff det här är. Jag trivs med allt. Har försökt uppdatera bloggen under veckan - har numera tillgång till internet på vandrarhemmet - men inte lyckats. Det visade sig att grabbarna hade hittat till min blogg genom att googla kycklingfabrik i Norge, och nu har jag ju lite prestationsångest. Jag menar, det är ju inte vilka grabbar som helst - utan grabbarna med stort G. Haha, dom är fan helt underbara! Veckan har ialla fall bestått av jobb, vänner, film och lite köpcenter, för att sammanfatta det hela lite snabbt.

Hade förövrigt längtat efter att få mammas (eller pappas) hemlagade mat ikväll, har levt ungkarlsliv denna veckan och ätit nästan bara nudlar - grabbarna med stort G har lite dålig inverkan på mig tror jag, men då visade det sig i alla fall att mor och far hade ätit ute så jag fick en färdigrätt att värma i micron. Tack för den, kul att man är hemma.

Nu står det så ska det låta på schemat, sen blir det nog sängen. Är så trött så jag tror jag dör.

Yes, igår var det utgång igen. Tillsammans med järngänget minus Kornelia, och grabbarna grus från fabriken och vandrarhemmet. Jag vet inte riktigt vad som har hänt på sista tiden men det är verkligen så sjukt kul att gå ut. Det slår aldrig fel och vad jag än gör ute så blir det lyckat. Riktigt skoj.

Idag står lite packning på schemat, sen blir det hemfärd. Tillbaka till vårat kära rum sju och kyllingen i fabriken. Tack för mig. Trevlig vecka!

Jag kan inte fatta att jag inte har förstått förens nu vilken jävla bra vän jag har i Carolina. Jag trodde aldrig vi skulle komma så här bra överens eller ens vara på nära så lika som vi är. Men fan va bra du är. Jag är så jävla glad att ja upptäckt detta. Ikväll smäller det kissen!

Ja då var man tillbaka i Karlstad igen. Befann mig här även förra helgen men blogg.se vägrade verkligen att fungera då för mig, så då blev det ingen bloggning. Befinner mig i alla fall hemma igen, eller hemma och hemma, jag vet inte riktigt vad jag ska kalla för hemma nu. Jag trivs så otroligt bra på vandrarhemmet i Töcksfors och på jobbet. Det är helt otroligt. Bra boende, bra sambo, bra nästan-sambos i grabbarna, som skapat en tradition i att komma in till oss när dom slutat jobba (dom jobbar natt) då vi ligger och sover - och pratar med oss, bra jobb, allt är nog fan bra. Vi har skapat oss ett eget litet liv där borta, och vi trivs som fisken i vattnet, som handen i handsken. Ja ni fattar... Nu ska jag sova.

ps. Hur kan jag ha så mycket som (i snitt) tjugo besökare per dag, trots att jag inte bloggat på två veckor. Haha, stort det.

ps2. Ja, tråkigaste och mest upprepande inlägg på länge, men jag har lite bloggtorka och ville bara medela att jag lever.