.

Efter ett par dagar med skogsvandring, fjällvandring, bad, sol och trevliga stunder med släkt och syster är jag ganska utmattad. Men vi har haft det bra. Jag verkligen älskar att vara i Särna. En stillastående liten by där det enda folk gör är att köra bil. Fram och tillbaka genom byn, den så kallade raggarrundan. Charmigt ? eller också inte.

Så fort man kommer in i våra stugor infinner sig ett slags lugn. Det finns alltid saker att göra och vill man inte göra något kan man alltid bara ligga och läsa en bok. Eller kanske titta på den vackra utsikten. Det är otroligt vilken fin utsikt vi har från vår gård.

Det var några sköna dagar vi fick där uppe. Hem kom jag till ett rum utan kartonger, LP-spelare och skivor över både högt och lågt. Kenneths grejer är lämnade i Älvdalen efter många om och men. Tack faster-Karin att ni lämnade av grejerna på vägen hem så jag slapp åka den omvägen. Här är och jag saknar hans gudomliga musiksmak.

Jag borde kanske blogga. Men jag kan inte just nu. Tusen tankar snurrar runt i mitt huvud. Kom hem från Särna idag i alla fall. Jag tror faktiskt att Särna är en av Sveriges absolut vackraste platser.



tänker på dig...

Idag har jag verkligen varit en hemmafru. Köket är skinande rent, även badrummet är lite renare än det var innan. Disken är helt väck. Delar av tvätten ligger i maskinen. Snart ska en hängas och resten ska in i maskinen. Blommorna slokar inte lika mycket efter rikligt med vatten och krukväxtnäring. Jag känner mig nöjd. Idag har jag gjort nytta.

Jag, Emelie och min syster Sara tog igår en tur till Arvika för att kolla in festivalen. Det var folk överallt. Bokstavligt talat överallt. Jag minns inte att det var så mycket folk sist jag var där. Men det är kul för Arvika. Vad vore den staden (eller är det ett samhälle) utan festivalen? Ingenting.

Fattiga som vi är så köpte vi oss ingen biljett utan nöjde oss med att vandra omkring utanför festivalområdet. Syftet med vår lilla road trip var att umgås med varandra, se folk och förhoppningsvis hinna fram till The Movers spelning och kanske lyckas planka in till campingscenen.

Vi fick umgås med varandra, vi fick se folk men vi hann inte fram till deras spelning. Därav behövde vi inte heller försöka planka in. Vi beslutade oss för att gå runt campingen och i alla fall kolla om vi kunde höra de sista minuterarna av spelningen. Vi börjar gå och efter bara några meter ser vi dom. The Movers, kvällens stora attraktion. Cöt, Allibloj, Finpotatisen, Erik på Tveten och David. Det var nästan mödan värt att åka till Arvika. Jag gillar att träffa min kusiner och deras vänner.

Nu till mitt stora problem. Ni vet mina drömmars man, han som väntar barn med en annan kvinna. Jag mötte honom. Igen. För första gången på ungefär ett år. Oj. Det gjorde ont i mig. Faktiskt. För att citera ett gammalt klassiskt citat från en Robinsson säsong: "So, we meet again alltså." Det är bittert. Tänk, det kunde ha varit han och jag nu. Men icke. Jag är bitter. Jag är verkligen bitter. Fan, det är kört nu.

Nu snart, äntligen kommer pengarna för hemsidan. Känns skönt. Fast jag kanske inte ska ropa hej förrän jag har kommit över bäcken. Dom har ju drygat sig förut. Men efter en massa påtryckningar fick jag i alla fall veta att dom mottagit min räkning och att kontakten men baken skulle tas imorgon.
Skönt.

Nu är jag hemma igen. Har haft ett par trevliga dagar i Avesta. Idas 20-års fest var hur kul som helst. Och det var jättekul att träffa Ida igen. Synd bara att det inte blev lite fler dagar och att det inte var lite finare väder, samt att vi var så trötta. Men jag hade kul ändå.
Det bästa var tipspromenaden som jag och Emma vann :) Vi var helt enkelt bäst och det känns bra att jag vet så mycket om Ida efter ganska så kort tid. Det bästa nummer två var att min värmländska dialekt gjorde en dundersuccé.
Och Ida du behöver inte oroa dig, jag har inte blivit avskräckt från din familj, snarare fått mersmak. Jag vill gärna komma tillbaka igen.

Idag kommer Malin hit. Hon ska sova här och vi ska laga god mat. Det ska bli ugnsstekt färskpotatis och grillad kyckling. Mums. Ska bli kul och träffa henne. Det var faktiskt länge sen och ändå bor vi inte alls långt ifrån varandra.
Nu ser jag fram emot en natt i min egen säng. :)