.

Vaknade upp till ett vintervitt, nåja nästan, Karlstad idag. Det stämmer det där som min "systerson" i Ensamhetens kollektiv skrev i en låt en gång: Det snöar som fan i April, medan våren står still. Han vet vad han pratar om Daniel.
Värmen ska tydligen vara på intåg men just idag känns den trösten klen. Såg fram emot en härlig promenad med Josephine och Melker idag men nu blir den nog inte riktigt lika härlig. Sällskapet kan man dock inte klaga på.

Jag träffade mina nya kollegor igår och känner mig aningens besviken. Dem var inte alls som jag hade trott. Det verkar dock som om jag och den ena tjejen, hon som ersätter Martina och kommer ha F-1:an med mig, kan funka ganska bra ihop. Helst vill jag ha tillbaka Martina eller Christina men det är omöjligt.

Får ångest när jag tänker på hur mycket jobb jag har framför mig. Nationella prov i matte med treorna, diagnoser i matte samt svenska med F-klassen, utvecklingssamtal med numera 25, istället för 10 ungar. Jag kommer få bo på jobbet framöver.

Men nu ska jag sluta gnälla över jobb och tänka på att det är helg. En välbehövlig sådan. Städ, tvätt, promenad och hockey står på schemat. Go Skellefteå!