.

I påskas målade jag och Josephine påskbrev som vi gav bort till nära och kära. När vi satt där och målade så insåg vi va otroligt skönt och avkopplande det var. Det är som terapi, man bara sitter och fyller i bilderna och tänker på absolut ingenting. Hjärnavkoppling.

Jag köpte mig en målarbok i veckan, så här vid 23 års ålder kan det kanske tyckas lite konstigt men det skiter jag i, och nu är jag beroende. Jag kan sitta i timmar och färglägga en bild. Det är så otroligt skönt att bara sitta där och röra pennan fram och tillbaka. Det enda jag behöver tänka på är vilken färg jag ska välja, om jag ska måla hårdare eller lösare. I torsdags målade jag en timme i sängen, innan jag skulle sova. Jag har inte sovit så gott på länge. 

Jag är typiskt sådan person som ältar saker i huvudet, om och om igen, bryter ner det tills det inte går mer, bygger upp det igen och bryter ner det än en gång. Att måla i en målarbok verkar vara en bra terapi för mig. Jag ska forsätta med det tills jag tröttnat. Det är i alla fall billigare än riktig terapi och än så länge så verkar det ju funka.

Mina målarbok har my little ponny motiv, jag hade velat ha Disney eller nåt mer människor i men man kan inte alltid få som man vill. Men jag är nöjd, den är såå fin. Haha.