.

Jag kan inte sova, jag kan inte äta, jag kan inte dricka.
FY FAN för att ha ont i halsen. Jag hade fixat att vara sjuk om det inte vore för halsontet.
Igår vid frukost fick jag världens tokångest och bad om att få dö. Ja, det låter lite överdrivet men just då känndes det verkligen helt rätt. Jag var hur hungrig som helst men det gick inte att äta det gjorde så ont och smakade så illa. Efter en äggula gav vi upp, det gick inte mer. Jag grät och var alldeles matt.
Jag är 19 år och gråter över att ha ont i halsen - då gör det ont. Jag är inte den som viker mig av lite smärta.
Febern är i alla fall slut och inatt var första natten som jag inte svettades sönder hela sängen.

Hockeysäsongen står lite i fara. Åsikterna går isär. Efter körtelfeber får man inte idrotta på en termin. För mig att det inte att idrotta att stå på ståplats och titta på hockey. Men enligt andra är det minst lika ansträngande. I alla fall en fara för min mage. Ett enda ynka litet slag mot magen kan leda till att min mjälte, som är svullen, spricker och gör så att jag får en blödning. Men tusan grabbarna på ståplats visar nog lite hänsyn!

Nu har jag varit sjuk allt för länge och än är jag inte frisk. Sen kan det bli efterföljande trötthet och depression. Jippie. Ibland ska man ha tur!

I can tell you, this isn't the shit!