.

Sagan om Anna och Kornelia!
Det var en gång en flicka, flickan hette Anna. En dag skulle flickan Anna börja på en ny skola. På den nya skolan gick det många fler elever än vad det gjorde på den tidigare skolan som Anna hade gått på. Hur som helst, Anna åkte till den nya skolan på cyckel tillsammans med några kompisar från den förra klassen. Alla var ganska så nervösa och hoppades att de skulle hamna i samma klass igen. 
Så blev det inte. Några av hennes kompisar hamnade i samma klass men Anna blev alldeles ensam. Fast hon hade tur, i hennes klass hamnade det en tjej som hon visste vem det var och Anna började umågs med den tjejen. 
Efter lunchen första dagen träffade Anna och hennes kamrat två stycken tjejer som skulle gå i samma klass som dem. Den ena tjejen hette Kornelia.
Anna och Kornelia fann varandra direkt. De var väldigt lika varandra. Man skulle kunna säga att de passade varandra som handen i handsken.
Strax efter det att Anna och Kornelia hade funnit varandra skulle klassen gå på en rundvandring i skolan. Anna och Kornelia började dra massa skämt och skojja om lärare och elever.
I den stilen fortsatte det i tre långa, alldeles underbara år. Snart tog det båda flickorna studenten och deras vägar skiljdes åt. De två är fortfarande vänner men bor på olika håll.
Anna saknar Kornelia jättemycket och önskar att hon skulle komma hem lite oftare. Med den här lilla historien vill Anna säga: Kornelia, jag saknar dig!! Du är min fisk för alltid!

Jag ska använda tre ord som jag inte använder särskilt ofta
(mest pga att det är så starka ord som jag inte vill slita på i onödan.
Det ska verkligen betyda något när man yttrar dem):
Jag älskar dig!