God natt världen. Jag måste gå och lägga mig nu. Ska upp tidigt, tidigt imorgon för att åka till Jönköping och gå på hockey.
Malin och Emelie: Förlåt för att jag sviker en utekväll, men jag kunde verkligen inte säga nej när dom ringde. Vi tar det nästa helg istället om ni kan. Eller en annan kväll.. Hoppas ni förstår. Ni är bäst!
Ibland får man en kniv stoppad i hjärtat. Det kan vara en liten skitsak som gör det. Men det spelar ingen som helst roll. För i ditt hjärta och i din kropp gör det ont, utav bara helvete.
Ibland måste man verkligen prioritera dom tråkiga sakerna som måste göras. Idag är en sådan dag. Jag hade sett framemot att umgås med min kära mor och bara ha trevligt, men så insåg jag att jag måste läsa en tråkig bok som ska vara klar nästa veckan.
Fick även tacka nej till fika. Blev uppringd först av Peder och ca trettio sekunder senare av Erik som ville att jag skulle komma och fika. Men nej fick jag säga. Erik och Peder är the best fika-buddies in the world och det bär emot att säga nej till dom. Idag är det lite synd om mig.
Många mål blev det på hockeyn idag. Och det var ganska kul också. Lite långtråkigt på slutet, då var jag väldigt trött i benen efter min cykeltur till arenan idag. Sen tillråga på allt fick jag ju cykla hem också och då började det regna. Det gör det alltid när jag cyklar hem från hockeyn. Typiskt. Nu är det snart Scrubs, sen blir det sova och det länge, så länge att den tryckande huvudvärk jag har nu försvinner för gott.
Jag har kramp i magen. Verkligen riktig kramp. Aj, aj. Hoppas det går över innan jag måste åka till skolan annars får jag nog bli hemma faktiskt. Har ändå bara en lektion man inte behöver gå på idag - översättning. Idag (redan) har jag städat. Gick upp tidigt för att städa rummet och plocka iordning i resten av huset. Så blir det damma och sugning när jag kommer hem och sen iväg på hockey. Så slipper man ha mamma i hasorna imorgon som inspekterar om allt går rätt till. Det är lite irriterande. Nej, nu ska jag äta lungfrukost framför TVn.
Med bara några få lektioner kvar i Engelskan så vill jag verkigen inte mer. Jag har aldrig, aldrig känt så starkt att jag inte vill något. Den ger mig en stor klump i magen. Allt känns så himla värdelös. Varför läser vi det vi läser? Jag förstår inte vad vi håller på med, vet inte hur jag ska orka göra klart det lilla som är kvar på kursen. Ge mig styrka någon.
Usch, nu är jag ännu tröttare än innan, men vill inte lägga mig redan nu, då vaknar jag så tidigt imorgon och får en långtråkig dag. Bättre att somna lite senare och sova till nio/tio i alla fall. Ska i alla fall snart krypa ner i sängen, kolla på house och äta upp det sista godiset jag köpte på stan idag. Borde inte äta mer godis egentligen har redan ont i magen. Men strunt samma.
Mina ögonlock är som bly. Så tunga, så tunga. Och då sov jag ändå bättre än på länge i natt. Nästan hela natten. Borde inte vara trött i dag, men det är jag. Funderar på om jag kanske håller på att bli lite sjuk. Jag nyser, har ont i huvudet och i ena örat. Konstig åkomma. Nu ska jag och Kompis slötitta lite på TV tills Camilla kommer hit för bloggdesigns-tjosan.
Nej, det ser ut som att Karl-Petter inte hittade sin kärlek i Bonde Söker Fru. Igår skymtades han i nattvimlet tillsammans med en blond liten tjej, som inte var med i programmet. Fast å andra sidan får dom inte visa sig ute tillsammans förrän programmet är slut, men träffade han någon i programmet borde han väl inte ha gått ut med någon annan. Eller hur?
.. jag stötte i Karl-Petter, från Bonde söker fru. Kvällen då taxichauffören ringde mig, jag behövde inte ringa honom, han stod redan utanför nöjes och väntade. Det är service det.
Jag tror jag missade världens chans idag. Till något jag verkligen ville. Och det gör ont i hjärtat. Aj, aj, aj. Eller så kanske jag bara intalar mig att det var så.
Snart så. Jag bara väntar och väntar på att OC säsong 4 ska komma ut så jag kan göra min samling komplett. 2007-12-05 är det preliminära datumet. Inte långt kvar nu.
Det var ingen höjdare igår precis. Jag kände mig väldigt sömnig matchen igenom och inte blev det bättre av spelet. Sen fattades den bästa på hela ståplats igår också. Becka var på utbildning i Örebro och kunde inte komma. Du saknades min vän. Var dock skönt att se lite liv och rörelse i båset, det var inte stå-med-armarna-i-kors-och-godta-allt som gällde. Gött!
Här luktar ännu mer ljuvligt än innan. I brist på annat och med begärda bilder från P. (som ville se hur andras bullar blir) gjorde jag ett litet, väldigt fult kollage. Titta och njut.
Ibland tänker man sig verkligen inte för. Det gjorde inte jag för en stund sedan. Utan jag hällde överflödigt mjöl rätt ner i diskhon, satte igång diskmaskinen och satte mig vid datorn undertiden som bullarna skulle jäsa. Sen gick jag tillbaka till diskhon och skulle ta mig ett glas vatten. Då hade jag fått en till deg. En klet-deg i hela diskhon. Det var mysigt att ta rätt på. Nu doftar det ljuvligt här. Snart är bullarna klara.
Började prata lite smått om mammor med min vän Caroline. Och vi kom fram till att mammor är nog det bästa som finns. Ni finnas alltid där, ställer alltid upp, hjälper alltid till och vet så himla mycket. Behöver man veta nåt då frågar man mamma.
Alla ni mammor där ute. Ni är bra. Men min mamma är bäst. Mamma, jag älskar dig!
Upp och hoppa alla bagarbarn, bullfest, bullfest hela dan. Japp, idag blir det bullbak för hela slanten. Åååh jag älskar att vi har skola så sällan. Jag har hittils varit ledig sen tisdag förra veckan. Underbart!
Nu har jag fixat till ytterligare en blogg. Det är min vän Carolinas. Här kan ni se resultatet. Inte den minst krävande "kund" jag haft, men bra blev det. Jag imponerar på mig själv. Mest nöjd är jag dock med profilbilden. Den är lite läcker.
Usch, det är riktigt grått ute idag. Tråkigt som sjutton. Jag verkligen längtar tills snön kommer. Den var ju här och vände med ungefär kanske en halv centimeter, men det duger inte. Mer ska det vara. Den där promenaden som jag hade tänkt blir inte av. Vädret var inte på min sida.
Nu ska jag istället baka en kladdkaka, snart får jag besök av min vän Carolina. Vi ska fika, fotografera och fixa lite blogg design. Det blir trevligt. Var ganska länge sen vi sågs sist. (Bilder kanske kommer senare.)
Idag vaknade jag och mådde illa. Väldigt illa. Så det belv ingen skola idag, och som tur va ingen vinterkräksjuka heller. Än åtminstonde. Tänkte i alla fall lägga upp en bild på mina julkort jag pysslade fram i helgen. Gjorde även ett kort till Kornelia, men det tänker jag inte lägga ut ifall hon skulle tjuvkika här.
Det blev pyssel igår. Var riktigt mysigt. Gjorde ett kort till Kornelia. Blev dock inte riktigt som jag hade tänkt mig men det blev lite fint i alla fall. Funderar nästa på att sätta mig idag också. Jag tror det är årstiden som gör mig såhär pysslig. Tänder ljus i hela rummet och sitter där mitt i alla. Klipper och klistar. Jag bara måste lära mig att scrappa. Det vore något för mig det.
Dagen avslutades med en hejdundrandes utgång tillsammas med världens bästa Emelie. Snackade skit och hade mysigt med Playa del Sol först, sedan blev det nöjes. Och det var dans. Idag har jag träningvärk. Ont, ont, ont. Men kul. Ack så kul. Massa folk och svettigt värre. Gick emellan och avstyrde ett bråk på dansgolvet också. (Lite stolt :P) Nu tror jag det blir pyssel. Ska i alla fall tända ljus och känna att det är söndag och att jag bara ska ligga och inte göra någonting.
Idag är det sån dag då jag önskar att jag kunde scrappa.. Jag är så pysselsugen. Någon som har ett tips på nåt mysigt pyssel, som jag kan ägna mig åt innan näsan stoppas i plugget igen.
Fel. Fel, fel fel. Svenska folket ni har fel! Jag säger som dom sa när Färjestad lyckades besegra HV, trots att det nästa var omöjligt och helt utdömt (Jag pratar om miraklet i Jönköping, om ni inte fattat det). Jösses svenska folket (fast här sa dom då HV), vad göööööööör ni?
Och nu talar jag givetvis om Idol 2007. Må hända att Mattias inte var den stjärna vi letade efter. MEN! Har är bättre än Andreas. Han är mycket bättre än Andreas. Jag gillar Mattias, jag tycker han är bra. Men tydligen håller ni inte med och det är tråkigt, för jag hade gärna sett att Mattias fick vara kvar åtminstone till nästa vecka. Kanske till och med två veckor. Sett till prestationerna över lag skulle Amanda åkt ut innan honom. Mattias är tonsäker, det är inte Amanda. Fast jag gillar henne ändå. (I smyg.)
Senaste programmen har varit lite utav en besvikelse. Jag har fortfarande inte kunnat släppa det faktum att Christoffer åkte ut förra vecka. Det är för mig helt ofattbart. Jag sörjer, och det borde ni också göra. Det var ju han och Marie som skulle stå där i finalen. Nu får det istället bli Marie och Daniel, men jag gillar egentligen inte Daniel så mycket. Han är för spattig för mig. Jaja, skitsamma. Jag kan inte göra så mycket mer än klaga och sörja. Så så var det med det.
Det jag ville säga var i alla fall att det var tråkigt att Mattias fick lämna tävlingen. Men så är det. En ska åka varje gång och i år är dom alla väldigt bra. Det är jämt. Och spännande. Och varje fredag sitter jag med lite ont i magen och är skitnervös över vem som ska få åka.
Fick ett väldigt roligt sms alldeles nyss. "Haha, kom just o tänka på när vi fuskade så grovt på provet me ipodarna! Fy fan vad roligt o fan va bra vi är ;D. Haha.. Där fick t1."
Bakgrunden till detta sms är när vi gick i antingen tvåan eller trean på gymnasiet, förmodligen tvåan, och vi skulle ha ett svenskaprov. Jag vet inte varför, men av någon anledning kom jag och Kornelia på att vi skulle spela in all viktig fakta på våra mp3 spelare så vi kunde lyssa under provet. Och så gjorde vi. Utan att bli påkommna. Det provet fick vi bra betyg på. T1 är förövrigt vad våran lärare som vi inte tyckte något vidare om. Och då var det ju okej att fuska.
Ja, jag säger då det. Det där hade jag helt glömt bort. Tänk va vild man var då. En sådan sak skulle jag aldrig våga göra idag. Men det är minnen kära vänner, minnen.
Yes. Då var det dags. Tävlingen är avslutad och vinnare är:
Emelie som tävlade mig namnet Kompis och Wilma som tävlade med namnet Wilma. Jag kommer alltså att kalla min fina flodhäst för Kompis i förnamn, Wima i andranamn och Moll i efternamn.
Motiveringen då. Ja, jag vet inte riktigt om jag har någon motivering. Jag föll helt enkelt för namnet Kompis. Det är gulligt. Tack vare det namnet får jag ju alltid ha min Kompis brevid mig eller med mig i den mån jag orkar bära på det lilla schabraket. Och Wilma, ja det valde jag helt enkelt för att jag tyckte det var så gulligt att Wilma som är snart fyra år tyckte att jag skulle döpa den efter henne och sen är det ju ett fint namn också. Helen, du måste berätta för Wilma att flodhästen nu har fått ett namn efter henne :)
Så låt mig presentera:
Kompis Wilma Moll
Ja det var väl kanske det konstigaste jag har gjort på bloggen. Men kul har det varit. Tack alla för de bra namnen. Nu ska jag och Kompis snart mysa och kolla på Scrubs.
Ja. Då förklarar jag härmed tävlingen avslutad. Tack för alla bidrag. Vem som får äran att vinna återkommer jag med senare ikväll eller någon annan dag.
Jag tänkte, bland mina sisådär fyra läsare, utlysa en liten tävling. Som jag tidigare nämnt köpte jag mig ett nytt gosedjur igår. Ja, man blir inte äldre än vad man gör sig. Och nu tänkte jag att just detta gosedjur, skulle bli den första av mina alla gosedjur att få ett namn. Själv vet jag inte riktigt vad den ska heta, så det är helt enkelt det som är den lilla tävlingen. Kom på ett namn, kanske två eller flera och lämna det bland kommentarerna. Har du till och med en motivering till varför han/hon/den/det ska heta så, så skriv givetvis med den.
Ni får alltså fritt välja, vilket namn som helst. Kille eller tjej, påhittat eller riktigt. Det är frittfram. Tilläggas bör kanske att, det enda ni vinner är äran att namnge detta söta djur (som förövrigt är en flodhäst om ni inter ser det), men det är ju inte illa det. Så, vad ska den heta? Shoot.
Alltså det här är ju inte sant. Hur fan kunde Christoffer åka ur Idol? Åååh, jag jag blir så arg. Vad är det för knäppa människor som röstar? Både Amanda och Andreas skulle ut innan honom. Mattias likaså. Själv hade jag gärna sett en final med Daniel och Christoffer. Nej, nu är jag arg.
Här hemma går Lars Winnerbäck varm i högtalarna. Jag kan aldrig trötta på denna man. Snarare uppskattar jag honom mer och mer för varje gång jag lyssnar. Och den nya skivan är riktigt, riktigt bra.
Och nu till något helt annat. Min pappa är världens gulligaste pappa. Han hade köpt med mig tårta hem idag bara för att jag klarade min tenta. Han var jättestolt sa Sara. Fast han visar dock inte riktigt hur stolt han är. Men tårta, det är gulligt det. Jag blir rörd faktiskt. Tack pappa <3.
Nu ska jag fortsätta lyssna på Lasse, lägga mig i sängen med min nya flodhäst och njuta tills idol börjar.
Är det någon mer än jag som kan tänka sig en dagstur till Stockholm i helgen? Det går ju att köpa riktigt billiga tågbiljetter på Tradera. Har man tur kan man få en resa för en krona. Låter inte det lockande? Gå lite på stan och bara umgås? Jag tror jag behöver komma bort, ta lite ledigt från allt pluggande och bara slappna av en dag.
Här har vi det. Mitt absoluta minne från hans konsert i Karlstad. Det sista nummret, min absoluta favoritlåt av Lars, Kom Änglar. Jag ryser. Jag myser. Jag längtar tillbaka.
Inte världens längsta klipp, men mig berör det.
Nu ska jag vara Lasse-sentimental. Sätta på min live-dvd och bara njuta av hans musikaliska-skönhet.
Jag skulle just skicka iväg mitt uttalstest till min lärare. Skriver ett mail och förklarar att här kommer filerna och var vänlig och meddela när du har fått det. Och så klickar jag på sänd. Stänger ner allt och tar upp min bok. Läser en halv sida och kommer på att... Jävlar, jag glömde ju bifoga filerna. Knäppgök. Så de fick bli ett mail till.
Så var det en sak mindre kvar att göra. Pustar ut. Hur är det meningen att man ska hinna leva egentligen?För mig verkar det helt omöjligt. Jag är stressad. Stressad som en tok.
Dags att börja läsa boken som ska vara klar på tisdag.
Om ni inte har förstått det, av rubriken alltså, så lider jag just nu av en väldig skrivkramp. Ska skriva en artikel och helst ska det gå av världensfart då det är bråttom. Det skulle ha varit klart den sista oktober (!) men som ni förstår var det inte det. Jag är inte bra, inte seriös och inte heller produktiv. Usch för det här. Nej, dags för ett nytt försök.
Förresten är jag brunett numera. Har aldrig varit så här mörk.
Igår var jag nästan stum och fortfarande finner jag inte riktigt ord för att beskriva den känsla som härjar i min kropp sen gårdagskvällen. Jag kan inte sätta ord på hur bra jag tyckte Lars Winnerbäcks spelning var. Man vet ju att går på man på en Winnerbäck spelning får man levererat underbart bra låtar och mycket kärlek men ändå blir jag förvånad över hur bra det är. Helt fantastiskt!
Nya skivan är riktigt bra och ännu bättre var den live. Det nya bandet var också över förväntan med två bekanta ansikten i Johan Persson och kvinnan med den underbara rösten, Anna Stadling. Även förbandet Abalone Dots ska ha beröm. Det var en härlig blandning av allt mellan gitarr, fiol, nyckelharpa och cello samt fyrstämmig otroligt vacker sång. Helt klart värt varenda krona och Sundsta Idrottshall var en riktigt bra konserthall faktiskt.
Ja, då var det äntligen dags för Sam att lämna tävlingen. Helt rätt. Dagens idolavsnitt är avklarat och här sitter jag med en Loka päron och vet inte vad jag ska göra nu. Skulle egentligen gått ut idag, likaså igår, men oparty-anna är lika oparty som alltid. Jag börjar nog bli gammal. I alla fall mentalt. För mina vänner är ute och festar som aldrig förr, medans jag aldrig har lust och hellre ligger hemma och har det mys.
Här sitter jag och försöker bli lite klokare. Jag vet inte riktigt om det funkar. Jo lite kanske. Jag känner mig lite säkrare på det jag gör, eller ja, ibland i alla fall. Jag blir alltid så fundersam över varför jag har så mycket saker på bordet när jag pluggar, titta på högarna av papper, böcker och jag måste alltid ha flera pennor. Det är ju knappt så jag får plats själv. I dag fick även datorn vara med på ett hörn, den brukar inte ingå i mitt pluggande men nu fanns övningarna på nätet så då välkomnades den med öppna armar. Dags att forsätta nu och sen hoppa in duschen och iväg på styrelse möte med The Wolfpack för intervjuer och dylikt. Tack för mig!
Min mamma är så söt. Hon ställde ett levande ljus på bordet så att det skulle bli mysigare.
Förresten, kolla in coolaste potatisen vi fick till middag igår: