.

Då var det dagen D. Dagen med stor J. Den 24 december 2006. Julafton.
Min julafton började lite för tidigt iår, med en väldigt stor överraskning.

Dan före dopparedagen tillbringades på Torp i Uddevalla med mina kära kusiner för att inhandla deras sista julklappar. Väl hemma i huset igen knackar det ganska snart på dörren. Utanför står det tomte, ingen vet vem tomten är och vi alla misstänker att det faktiskt kan vara den riktiga tomten som tagit fel på datum. Tomten räcker fram en lapp där det stå att han har tappat rösten och därför valt att dela ut julklapparna den 23 december iår, så han för en gångskull kan fira jul med sin familj den 24:e.
Tomten går in i vardagsrummet och lägger paketen under granen och fortfarande vet ingen vem tomten är. Snart plockar tomten även fram två paket till, som han räcker över till min mamma och pappa.
På dessa paket står det Grattis mamma och pappa, i samma veva tar tomten av sig masken och det visar sig vara SARA!
För er som inte vet är Sara min syster och hon har bott på Nya Zeeland senaste halvåret och skulle komma hem dagen före nyårsafton. Döm om min förvåning. Jag blev så glad/chockad att jag grät i säkert en halvtimme.

Bästa julklappen iår (och då har jag inte fått några än): Att Sara kom hem!
Välkommen hem älskade syster!

God jul till er alla än en gång.